Recension: BBC PROMS: BRUCHS VIOLINKONCERT, Royal Albert Hall

I en övertygande kollision mellan germansk Vorsprung durch technik (framsteg genom teknik) och modig kreativitet underhåller den skicklige dirigenten Omer Meir Wellber en trollbunden BBC Proms-publik med en känslomässigt intensiv kväll av Sturm und Drang (storm och stress).

Som en nickning till 1700-talets rörelse får vi njuta av ett austro-tyskt trippelprogram med Haydn, Bruch och Schumann från Deutsche Kammerphilharmonie Bremen (kärleksfullt kallad DKam), en av Europas ledande orkestrar. Denna enastående grupp musiker ger allt för att spegla Sturm und Drangs passionerade uppror mot den kalla, enligt reglerna styrda rationaliteten från den tidigare franskt präglade upplysningstiden.

Konserten inleds med Franz Joseph Haydns Symfoni nr 44 i e-moll (eller Trauer, vilket betyder Sorg), med en ständigt uppfinningsrik Wellber som dirigerar medan han spelar cembalo. Det ger en kammarmusikens aura, med en initial liten orkester i den 5 000 sittplatser stora Royal Albert Hall – en svår manöver att lyckas med.

Efter en mjuk och långsam start höjer Wellber, före detta chefdirigent för BBC Philharmonic Orchestra, tempot med säker takt. Legenden säger att Haydn ville att Adagion från hans symfoni skulle spelas på hans begravning, men han fick aldrig sin önskan uppfylld. Dock, även om den utelämnades från begravningsprogrammet, framfördes den kort efter Haydns död vid en minnesstund i Berlin.

Presto-finalen i Haydns mollsymfoni lärs ut med spänning. DKams energiska stråksektion, ledd av en livfull Sarah Christian, är en fröjd – även om det är svårt att peka ut någon enskild talangfull musiker i denna tätt sammansvetsade orkester fylld av livskraft.

Kvällens höjdpunkt är Max Bruchs Violinconcerto nr 1 i g-moll med den unge violinisten Daniel Lozakovich i huvudrollen. Lozakovich spelar ett call-and-response-mönster med hela orkestern, komplett med en större blåssektion och timpani. Som debutant för fyra år sedan vid Proms och nu endast 25 år, visar den talangfulle svenske violinisten en mogen talang långt över sin ålder.

Man säger att det är ett slags passage för unga violinister att spela Bruchs violinconcerto. Snart blir det tydligt att vi är i närvaro av storhet, när en slank Lozakovich, med håret fladdrande i sann rockstjärnestil, förtrollande klarar av denna svåra uppgift. Han har en skör, silkeslen beröring och gör smidiga övergångar i en mycket fysisk framställning – rycker till och gör små hopp som påminner om Mick Jagger när han strutstrutar sitt framträdande.

Efter mycket applåder för den nya violinens affischnamn, som tillför en fräschör till Bruchs sorgsna och romantiska melodi, gläder han och DKam publiken med en extranummer, Henryk Wieniawskis ömma Violinconcerto nr 2 (andra satsen).

Vad kan man gå vidare med efter detta? Wellber svischar igenom en övertygande och uppiggande tolkning av Schumanns Symfoni nr 4 i d-moll, imponerande dirigerande utan pinne eller partitur. Hans kropp förmedlar allt som behövs, hans armar och huvud leder orkestern i en energivåg – precis som följarna av Sturm und Drang förmedlar i sin kraftfulla och romantiska musik.

Lyssna på Bruchs Violinconcerto på BBC Radio 3 under Proms Marathon Day måndagen den 31 augusti, och på BBC Sounds. Resten av Proms fortsätter i Royal Albert Hall fram till den 12 september.

Fotokrediter: BBC Chris Christodoulou